Att skriva eller inte

Det absolut svåraste jag vet är att sätta mig ner och skriva. Ett påstående som kanske låter märkligt när det kommer från någon som säger sig älska att skriva. Det finns så oerhört mycket distraktioner runt omkring, tvätt som skall vikas, disk som skall diskas, hundar som skall rastas. Sen är det också det faktum att text som ännu inte är skriven mycket väl kan bli den bästa text som någonsin skrivits. Lite som att en trisslott som ännu inte är skrapad faktiskt kan dölja en miljon eller två.

Jag älskar tanken på att någon gång färdigställa ett bokmanus eller fyra. Men ja, det är mycket lättare att fantisera om att skriva, att planera att skriva, att tänka ut vad man skall skriva, än att faktiskt göra det.

Mitt hjärta tillhör Barcelona – möt Andrés

”Andrés visade sig vara en oerhört trevlig ung man. Han var 25 år gammal, hade mörkt hår och mörka bruna ögon. Han kom ursprungligen från Brasilien men hade bott i Barcelona de senaste fem åren. Precis som jag hade han förälskat sig i staden och hade svårt för att hitta en anledning att flytta hem igen. Att han var bankman var kanske lite av en försköning. Han hade förvisso arbetat på den lokala banken i sin hemstad Curitiba, men här jobbade han som bartender på, SURPRISE SURPRISE, Mojito Club.”

 

(Mer från ”Mitt hjärta tillhör Barcelona” hittar du här, här och här )

 

Translate »